Ont i hjärtat

Åh gu för den här natten alltså!

Till att börja med somnade jag ganska sent och sen drömde jag något - lik andra jag drömmar om honom men ändå mer känslosam! Han fanns med mig genom HELA drömmen, inte bara en kort stund - tills jag vaknade vid 04.30 tiden och jag mådde som alla andra gånger och när jag väl somnade om dök han upp och fanns där med mig än en gång.

Från början var det som nu, över och mindre att göra. Jag krälade efter marken samtidigt som jag grät och gjorde allt jag kunde komma på för att inte vara där samt komma på fötter. Det var också där som Hans mamma kom med i bilden. Henne fick jag vara med, men gu vad många tårar som föll av saknade efter honom. Det som kändes skumt var att jag i drömmer kände likadant som jag gör vaken tid - så verkligt!

När jag vaknade kände jag mig så himla nere - är precis så jag känner och när jag väl lyckats somna om så var det vi igen. Han!

Är så svårt att uttrycka allt i ord - känner mig inte okej.

Det får bli ett kort inlägg den här gången. Har en hel del att göra innan bussen till min syster går, men skriver mer när jag kommer fram - så många tankar som rör sig i mitt huvud och sedan får jag uppdatera mer om vad dagen innehåller.

Oro i kroppen

Jag satt inne - oskyldigt dömd för mordet på flickan som sällskapade mig under resan. Ändå så gjorde jag det jag kunde när bryggan vid sjön gick sönder och hon rasade ner och slog huvudet i en sten. Ringde ambulansen som lovade att vara där på bara några minuter, men väntade timme efter timme utan att se en skymt av någon.

Slog de en signal igen då de fortfarande lovade att komma men inte kunde just nu för brist på personal och fordon. Varför när man behöver de?! Och jag brast ut i gråt efter mer än ett dygn då de kom och vi såg att det var försent.

Oskyldigt dömd och jag kände hur livet inte fanns! Skellefteå skulle vara en helt annan stad, med säkert en helt annan befolkning den dag de släppte mig, så för att vara medveten och samtidigt kunna satsa ställde min far upp på mig och sa att han kunde sitta av hälften utav tiden och vi byter av varandra efter tre dagar.

Staden skulle så småningom ligga under vatten och för att undvika detta var alla tvungen att ta till med drastiska åtgärder. Pojkvännen hade tidigare pratat med en äldre man som hade ett hus till salu och en utav De Där dagarna jag inte var inne tog vi bilen och körde runt för att hitta huset som låg en bra bit ovanför marken.

Det var klart och bestämt att vi tillsammans skulle köpa det där huset för att överleva, och det gjorde vi. Sedan blev allt svart och jag vaknade upp ur drömmen.

Jag älskar att höra hans härliga röst och jag älskar honom - men jag avskyr att drömma, vakna upp och känner hur magen vänder på sig, upp -och ner och ut -och in! Jag SAKNAR honom och skulle göra ALLT!

Förlåt

För att jag saknar och känner!

Om jag inte kunde känna såna här gånger..

Saknar honom

Hon skakade, grät, drog och slet i mig samtidigt som hon stammade fram ett "han ska döda mig när jag kommer hem" - Hon stoppade handen i fickan på sin gula klänning och upp tog hon fram ett foto på sin familj och pekade på sin pappa. Hon kunde inte släppa taget om min hals. Med skräcken i ögonen visste jag inte vad jag skulle ta mig ta mig till men greppade hennes hand och förde henne med mig - ut genom porten där skjutsen väntade.

En röd bil sladdade runt på gården utanför. Vilda som de var körde de rätt in i staket och ut klev två små obekanta killar som skrattade högt. Vart var min skjuts? Han kom därefter och vi satt oss i bilen och for iväg. Allt var så himla bra - det var du och jag. Vi tog varandras händer, jag svävade och önskade!

Vaknade och mådde dåligt när jag kände att jag inte var med dig, som i drömmen.

Finns en sak jag önskar, att få en sista chans. En sak som jag skulle vilja och det är att få bevisa. Något som jag ångrar och något som jag vill gottgöra - allt jag gjort vilket jag aldrig mer skulle göra om. Har tänkt många gånger, jag saknar och jag älskar - Behöver dig!

Blev lika förvånad idag när Linn skrev till mig och undrade om jag ville hitta på något. Inte träffat henne på något år nu på grund utav några omständigheter - men äntligen! Hoppade i duschen och gjorde mig klar så fort som jag kunde för att hinna med 11.15 bussen in till stan för att träffa henne.

Vi gick lunchade ihop, pratade om en massa grejer, gick runt och kollade på kläder och hade det bara trevligt. Pratade även om att hon möjligtvis kunde kompa till låten som jag tycker så bra om och att vi tillsammans ska göra något åt det :)

Nu är jag då iallafall hemma och har slagit mig ner i soffan. Helt slut efter en dag på stan och ska nu bara ta det lugnt tills mamma kommer hem.

Jag är bra

Jag drar mig inte från att blocka men är ledsen över att behöva bara för ni inte kan förstå! Ledsen är väl fel ordval när jag inte bryr mig om er så, men tycker det är synd att det ska vara som det är. Vet inte vad det beror på, om ni ser mig som en lösaktig har ni tagit helt fel - eller så kanske det bara är för att ni är ruskigt desperata? Vad vet jag? - men tråkigt har ni.

Vaknade hyfsat tidigt imorse och låg ett bra tag därefter och lät tankarna leva - som så ofta, mina drömmar som kan svida - men det må vara. Växlade några ord med min kära mor och fick för mig att följa med henne in till stan för att handla. Blev inte något nytt - det mest nödvändiga man behöver och sedan vandrade vi vidare till E4a-huset för att kolla öppettiderna nu under de här dagarna, men eftersom att det inte stod så mycke spar jag mig till lite senare då jag sänder ett meddelande till Pia som säkerligen kan det där bättre än vad jag.

Passade även på att gå in till Hemmakväll för att kolla filmer och där hittade jag någon som jag köpte. Den såg bra ut när jag läste på baksidan av fodralet, men skulle lika mycke kunna vara en flopp som flipp - får se vad det är för något :)

Efter Hemmakväll gick vi förbi Dallas där vi beställde varsin pizza. Gott så in i norden och ännu mer när jag var så hungrig som jag var - och efter ca 40 min där inne och ca 35 min kvar innan bussen gick hem var vi in till Bokia och Åhlens för att fördriva tiden lite.

Nu när jag äntligen är hemma ska jag kolla runt efter ett dokument som mest troligt ska finnas här någonstans och sedan blir det nog till att slå igång en film och det inte är så illa att jag somnar ett tag :)

*Saknar*

Svårt att beskriva i ord

Tänker tillbaka på de gånger Du stått framför mig, tittat på mig, tagit min hand och kramat om mig - älskat och jag har aldrig mått så bra i hela mitt liv! Skulle kunna jämföra det med alla de gånger jag stått på scen och strålkastarna lyst på Mig - så speciellt och ändå når ingen jämförelse fram till den Du är för mig!

Allt vi hittat på, på alla ställen vi vart - allt betyder! Du fick mig att vilja leva och jag kände mig levande hela vägen - Vilken resa, vilket äventyr...

Tänk de gånger jag ångrat saker jag sagt, ord som kommit ut i all hast när jag talat för snabbt. Sånt jag menar är alla frågor jag inte behövt ställa när själv visste svaret. Det var inte nödvändigt och om jag fick bevisa det för dig en SISTA gång finns en tanke - Jag tror på Dig.

Jag skulle kunna skrika det rakt ut - vad jag gjort för visa fler än Du att jag står för det och skulle kunna göra vad som helst! Om jag kunde vrida tillbaka tiden hade jag velat få det jag gjort ogjort.

Att älska och sakna någon så innerligt mycke som jag gör får nästan kroppen att samtidigt vilja gå två vägar - när jag inte vet åt vilket håll står jag här, eller så blir det bara för mycke. Alla mindre bra och bra dagar vi haft tillsammans står mig varmt, och det enda och allt som jag ångrar djupt är det jag gjort. Jag sårade dig, var blind och vill göra mycke för att bevisa att du kan lita på mig den här gången. Mitt hjärta slår så oerhört hårt och jag önskar och skulle kunna ge allt för en absolut sista chans!

Finns så mycke som jag skulle kunna skriva men nöjer mig för den här gången.

Ber för allt i världen - Allt för Dig!

Allt påminner

Vet inte vart jag ska börja skriva eller vad jag ska börja med att berätta, men gårkvällen var ganska lång för mig - känslomässigt!

Mellan 18.00-18.30 någon gång skulle jag att jag var hos Elin. Sandra och Johan dumpade av mig där när de var på väg hem till Burträsk och tackar de för att de hade tid och ork att vänta. Tog min väska och hejjade av de innan jag slog igen dörren och de for.

Lade också märket till bilen som svängde in i samma korsning som oss, och som stannade utanför Elin och bara glodde. Trodde det var några som skulle till samma ställe men verkar inte så när de stod kvar tills jag gått in. Undra vad de ville och varför de bara stod där?

Gick upp till Elins lägenhet där jag träffade på Malin, Elin själv och Victor som satt i soffan. Hade just då mycke att säga och prata om även om det bara var strunt och skönt var det. Blandade mig min dricka, slog mig ner i soffan och glodde på de andra som dansade på mattan. Har själv provat på det där och tycker det är riktigt jobbigt. Hade nästan kunnat jämföra det med ett gympapass :)

Inte allt så mycke senare än mig kom de andra som också skulle med. Var några tjejer, två killar och efter det satte vi igång med ölspelen där det nästan blev för mycke för mig. Reste mig upp och gick iväg en stund då jag även passade på att ringa ett samtal. Kände inte för att vara med mer just då.

När klockan var vid 21.30 så gick jag och Malin till statt. Efter halva vägen märkte jag också att jag tagit fel skor. De såg likadant ut men reagerade på att de klickade när jag gick och det brukar inte mina göra. Malin trodde jag var för onykter för att inte känna igen mina egna skor och att jag i stort sätt fått för mig att mina inte klickade, men vem hade rätt? :P

När vi kom fram satt vi oss vid ett bord där vi pratade medan vi väntade på att de andra skulle komma. Fick reda på en del som jag gillade mindre och sedan rusade jag iväg till damtoan för att lugna ner mina känslor lite. Gick efter ett tag ut igen och det var då som jag hamnade på dansgolvet.

Hända inte så mycke mer där - inte förrän Malin stack hem innan 00.00 och jag blev lämnad ensam. Gick runt en stund för att se om jag hittade min morbror Jonte, men när jag inte gjorde det gav jag efter en stund upp och ringde min andra morbror som lovat att skjutsa mig hem när det var dags.

Tankar som tar död på mig

Nu har jag äntligen pallrat mig i säng och ska sluta mina ögon strax efter jag sagt några ord. Kvällen var väl sådär, vet inte vad som hände riktigt men jag kände mig uppjagad och stressad.

For även hem mycke tidigare än väntat. 00.10 ringde jag min morbror Simon som hämtade mig direkt och innan klockan 00.30 var jag hemma. Fy så himla skönt!

Har legat och skrivit med min syster nu en stund och är så himla glad över att jag har henne! - Tack, och nu ska jag stänga ner allt, blunda och försöka sova innan jag somnar ifrån allt.

Skriver inte mycke nu när jag inte orkar eller vet hur jag ska uttrycka mig om kvällen, men som jag brukar säga så återkommer jag mer om det senare när jag känner mig på bättre humör!

Vill sluta drömma

Vi, jag och tjejen med mörkt hår som var kortklippt stod utanför huset som vilade på andra sidan sjön. Hennes kläder och hon själv var genomblöt efter att ha dratt i vattet och jag var glad som klarade mig från att falla i och att hon klarade sig från strömmarna längre ut. Äntligen var det över!

Vi knackade på, inväntade ett svar och plötsligt stod en äldre dam och frågade vad vi gjorde där och mitt sällskap svarade: "Hej, din kollega har insjuknat, vi blev tillbedda och är här för att hämta de bruna skurmopparna" - "Här finns inga bruna skurmoppar" snäste tanten av och vi fick nu åter komma på ett sätt att ta oss in i huset.

Vart kom de orden ifrån när vi inte alls känner till någon bekant till människan och när anledningen till varför vi var där inte alls var den?

Hur som helst vände vi, tog oss över sjön och tillbaka till skogen där vi hade vår lilla stuga. Hur skulle det här sluta? Jag tittade ut genom fönstret och såg en liten flicka vandra, tog på mig rocken och mötte henne efter vägen och frågade vem hon var och vart hon kom ifrån med en tunn och svag röst.
Jag vet inte om jag var rädd, men flickan såg bekant ut.

"Jag kommer från den lilla byn en bit bort och mitt namn är Åsa" Jag VISSTE det, Åsa en klasskamrat sedan många år tillbaka! - Hon förde mig med till sitt hem och visade allt som fanns där. Ett härligt hus som värmdes upp med värmeljus och ved. Allt verkade solklart men så händer något - elden sprider sig, går inte att hejda och i panik välter jag ett skåp som rasar över mig! - Allt blir svar, är jag död?

Vaknar till när jag läser ett SMS som skickats från Jonas, ett SMS som tyder "Duger jag inte till en söt tjej som du eller är alla som ********?"

Någon kastade mig upp på ryggen och bar mig till tåget som skulle föra oss bort. Han band fast mig för att sitta säkert och sedan gled tåget iväg. En brandman som larmats och i hans sällskap kunde jag så snart stå på mina egna ben.

Vilken skum dröm va? Det har vart något varje natt sedan två veckor tillbaka och varje natt har Jonas mer eller mindre vart med. Nu ska jag göra mig klar för att möta Sandra och Johan på stan och om det inte blir bussen som går på någon timme så måste jag skynda mig om hon nu ringer och säger att de hämtar mig.

REAN idag för er som undrar och har mer att berätta när jag kommer hem.

Jag vill finna en inre frid

Är inte så bra på att skriva sånt här, men ska försöka hålla igång. Har inte gjort något vettigt idag annat än att tänka och imorgon händer destom mer kan jag lova. Här kommer mitt sista inlägg för idag och nu innan jag kastar mig i säng.

*John Blund kallar*

Bra
Hittat min kabel till kameran - Sparar pengar.
Varit social med min mor - Jag duger och man kan älska mig för den jag är.

Tack
Tack för din tröst.
Tack för dina komplimang Sandra och för att du ställer upp.
Tack för dina komplimanger Simon.
Tack för dina värmande ord Jonas.
Tack för dina fina ord Annki.
Tack för alla julklappar.
Tack för att julen gick bättre än vad jag trodde.
Tack för att jag kunde le och känna mig vacker.
Tack för att det finns en låt jag kan lyssna på och fortfarande är lika bra.

Hjälp
Hjälp mig att hitta det jag behöver.
Hjälp mig att få ha roligt imorgon.
Hjälp mig att inte bry mig.
Hjälp mig att komma på andra tankar.
Hjälp mig att orka dagen.
Hjälp mig att hitta något att göra just nu.

Öppet sår

Det sista dumma jag försökte säga till mig själv var: - "När såret på mitt ben läkt så har jag kommit över det", men vad är det jag egentligen vill ha sagt med det? Att allt försvinner så fort ett sår läkt? Så är det INTE! Såret påminner mig också mycke om den dagen jag var tvungen att vända och dagen efter som jag var tvungen att resa iväg bortifrån dig - det var då det revs upp.

Har rengjort det, lagt om det och tagit hand om det så gott jag kunnat. Börjar se fint ut, men hos mig själv känns det detsamma - som om att en del utav mig har försvunnit.

Nu när jag satt på mig hörlurarna så kan jag höra mitt eget hjärta slå - kan känna det och leva med det men tanken på vem det slår för får mig nästan att vilja skrika rakt ut. JAG SAKNAR DIG!

Finns det inget sätt som gör det enklare, eller är det så här jag kommer känna tills den dagen kommer utav sig själv?

Lets bet real in life people change, some for the better and some for the worse. What also changes people is the situations that they've been in, and my mother always told me "what don't kill you only makes you stronger" So me being human and everything I've also changed. My personality, my attitude, my whole outlook on life. But the more I change and grow into a woman only one thing stays the same...

the way I feel for you.

Vill inte sitta fast!

Igår när vi åkte från Bureå spelades musik i bilen som han brukar lyssna på. Klumpen i halsen gjorde då riktigt ont och jag kämpade med att försöka hålla tårarna tillbaka, iallafall tills jag kommit hem.

Musiken väcker minnen som jag, som det ser ut nu, har svårt att tänka på utan att det vrider och vänder sig i kroppen. Saknar allt och allt jag vill vara med är honom! Vet inte vad jag ska göra, och för en sista chans skulle jag kunna göra allt!

Warriors Of The world United är hittills den enda låt som jag kan lyssna på utan att börja tänka på vad jag känner - förutom att jag känner mig stark! Vet inte vad som händer med mig men jag känner mig grym och stänger av allt! Lyssnade mycke på den förra gången jag mådde som jag gör och då blev jag bara arg och kände att jag klarar mig. Just precis så känner jag inte den här gången - Jonas är verkligen speciell och betyder massor för mig!

Vet att jag skrivit det så många gånger förr, men om jag fick en chans till så lovar jag att jag inte skulle göra någonting mer!

Ska försöka att inte skriva så mycke mer om vad jag tänker just nu. Det är bara jobbigt när jag vet att jag sitter här och inte kan göra någonting just nu. Jag hoppas och jag ber..

För att tala om något helt annat fick jag med den sötaste Magda som på julafton visade att hon lärt sig sjunga på skånska efter att de flyttat från Norrland till Skåne :)

Ensam

När jag ser den här bilden på mig själv från idag ser jag en vacker tjej som har långt, mörkt och fint hår. En söt mun och jättefina bruna ögon. Som jag så många gånger tänkt så har jag svårt att förstå att hon på bilden är jag själv - men måste förstå att HON är JAG!
Får inte glömma att jag på riktigt kände mig VACKER idag!

Tankarna under dagen som dykit upp har jag försökt trycka undan så gott som det går - tackar som vart jag kunnat vara just nu om det inte blev så här och tankar som att jag saknar och tycker om honom utav hela mitt hjärta.

Julen är här

Kyrkan var fullsatt och det jag gillade bäst var kören som sjöng. Allt jag då kände var att jag ville vara en utav de bara för att få sjunga och ha roligt! Hälsade på Eva och en massa annat folk som var där och jag kände just då att hela jag log och att det syntes långa vägar. Den smittade med sig och jag kände mig mer än vacker!

Äntligen stod jag där, framför mina kusiner, min mors syskon och föräldrar - Helt underbart att få träffa de igen och första dagen på länge som jag till och från svävade.

Så länge i kyrkan var vi inte och det var när vi åter skulle gå igenom portarna som jag påmindes om kylan och hur ont den gjorde. Ångrade att jag inte satt på mig täckbyxorna som jag tog med, men vill man vara fin får man också lida pin.

Väl där hemma började vi med maten - gröt, smörgåsar med skinka och äppelmos - OVANLIGT mormor som alltid annars brukar brassa på och storbjuda på ALLT som man kan tänka sig, men klagar då inte för det. Julbordet blir på annandagen så vi får se om jag ska dit eller om jag står över.

Efter maten så var det dags att busa. Barnen fick upp nå il och sprang runt och levde in i att de rånat ett valv och att polisen var efter de - och polisen var självklart lilla Petrus som nyligen fått sina bojor i julklapp. Jag blev också en tjuv och var tvungen att följa med till finkan, men smet efter en stund för att stoppa i mig lite efterrätt :)



Slog mig ner tillsammans med de andra och var social då min morbror Simon fick för sig att ta kort på mig samtidigt som jag tog kort på de :) Till vänster sitter min andra morbror Jonathan.




Här sitter vi ungdomar - mätta, trötta och glada där vi pratar om Norge, Miami Burträsk m.m. - Till vänster sitter Johan (min systers pojkvän) och bredvid honom min syster Sandra själv. Om henne, Jonathan och sedan Simon. Får heller inte glömma kusinen Magdalena som klättrat upp och satt sig på soffan!



Ett par spända kusiner väntade ivrigt på att Kalle skulle börja, och i väntan passade vi på att ta några foton. Här står mina pojkar - Samuel och Johannes.


Under Kalle slumrade jag till i soffan med de andra. Efter allt stoj kände jag mig slutkörd och lät kroppen hämta sig efter en stund sömn.


Efter kalle kom tomten. Söta Magdalena fick en klänning som hon önskat sig - Min fina prinsessa och lovar er att hon var lycklig! Under resten utav kvällen bar hon den och visade sig fin. Kom också ihåg att hon absolut inte ville bära klackeskor och varför hon inte ville det var för att hon sa att det var orättvist och skrattade. Förstod inte riktigt men sött lät det :P


Själv fick jag en bok med en massa recept i, ett presentkort på Gallerix, pengar och åter pengar (kommer Alltid till användning och nu när REAN snart börjar)

Ska inte skriva så mycke mer om vad vi gjort idag, blir ett sånt hemskt långt inlägg men kan berätta att jag nu är hemma i stan igen och att jag ringt min far och önskat honom en God Jul!

En önskedröm

Nyligen duschat och gjort mig fin inför dagen! Med ett par svarta tights, ett vitt linne och en röd klänning över så kommer jag både skina och synas, och på tal något så finns en chans att jag lägger upp bilder om jag hittar min USB-Kabel som tillhör kameran.

Julen var tidigare något jag längtade till men har nog vuxit ifrån den riktiga känslan. Den har inte välkomnat mig än - hoppas den kommer under dagen. Hade önskat att få öppna ett enda paket i år, ett som kunde trolla mig tillbaka till dig - drömma och önska vidare kan jag.

Ska inte skriva så mycke till när jag har ont om tid men vill bara säga att..

Du har och alltid kommer ha en plats i mitt hjärta! För mig är du och kommer alltid vara speciell! Du är underbar, jag saknar Dig och jag ångrar mitt misstag! Du betyder!

Ber om förlåtelse

Hyfsat och ovanligt sansad och lugn känner jag mig just för tillfället, även fast natten är kommen och allt är stilla och tyst. Det är nog bara jag som ännu kan hålla ögonen öppna utan problem, och jag vet att jag snart måste lägga mig - nu när julen är här.

Boken "Mera självkänsla" som jag håller på läsa är något jag skulle kunna rekommendera till de som är intresserade utav ämnet och hur man kan göra för att lyckas bygga upp sin självkänsla. En bok som väcker många tankar och känslor inom mig.

Att ha fått lätta på huvudspänningarna genom att gråta var nog det jag behövde idag. Säger inte att det är lätt, och heller inte att det känns lätt - jag kommer ge allt jag har och allt jag kan för att läka.

Hur illa jag än gjort så är du han som betyder mest!

Jag har lovat att inte skriva något dumt, men att få uttrycka hur jag känner och mår är betydelsefullt. Jag ber om förlåtelse och skulle kunna säga det gång efter gång - Snälla förlåt mig!

Kloka beslut

Att leva som man lär är kanske lättare sagt än gjort. Många har givit mig kloka tips och råd och en utav de var även så stark som erkände att det själv inte var något han levde upp till och att det han sagt var något han läst sig till, eller hört ifrån andra. Känner du igen dig?

Skrev heller inte för så länge sedan med mitt ex på MSN där jag nämde att jag kunde skriva en Jag-Ska-Inte-Göra-Lista - Inte för att jag lovat att det är något jag ska göra, men jag håller här och med nu vad jag lovar och säger.

Jag-Ska-Inte-Göra

* Jag ska inte skriva något mer illa om han som betyder mest!
* Jag ska inte trycka ner, utan ta hand om!
* Jag ska inte låta mig gå sönder och samman, utan ta lärdom av!
* Jag ska inte bete mig som ett svin, utan försöka gottgöra och läka!
* Jag ska inte låta mig tappa tron till det jag vill tro på!
* Jag ska inte låta någon annan köra med mig, utan stå upp!
* Jag ska inte ta något för givet, samt ta en dag i sänder!
* Jag ska inte plåga eller göra mig själv illa!
* Jag ska inte vara den odrägliga och onda, den person jag inte vill
* vara!

* Jag ska inte glömma bort att älska mig själv!

Fick alldeles nyss höra att det inte var så dumt att börja skriva och ska nu påminna mig om det här genom att läsa mina egna punkter, jag tagit mig tid till att skriva, minst en gång om dagen. Sedan får jag inte glömma att skriva om en läsare som gett mig ett tips att INTE skriva något jag inte ska, utan om något jag ska och jag är glad över att hon sa det - Är en sak som jag ska tänka på till nästa gång jag skriver min lista :)

Hade inte så mycke att skriva just nu, men får önska er alla en riktigt GOD JUL!

En lång resa väntar

Snälla alla Ni, kom tillbaka! Hoppas Ni hittar mig även om jag nu är borta! Ni betydde så mycke mycke och med er var jag inte ensam!

Vaknade med ett ryck och kände paniken tog över. Drömmen var en utav de mest obehagliga jag drömt under många nätter nu och den skrämde mig. Greppade tag i telefonen så snabbt jag kunde och skrev till Malin eftersom att jag inte ville vara ensam. Hon berättade att hon började köra hemifrån och kom fram till stan någon gång mitt på dagen och att hon både skulle hämta och skjutsa mig hem igen. Tack snälla du!

Läste lite grann ur en utav de böcker som jag köpte igår - "Mera självkänsla" med Mia Törnblom - steg upp vid 11.00 tiden, klädde på mig och orkade inte bry mig om hur jag såg ut. Blev en grön UMBRO-tröja, den jag klädde mig till och från innebandyträningarna/matcherna för några år sedan, och ett par svarta mjukisbyxor men trivs fortfarande i det.

På stan träffade vi Elin som skulle hålla oss sällskap. Velade fram -och tillbaka, tittade på kläder, underkläder och var in till systemet en sväng. Min mening är inte att göra någon form utav reklam för det som egentligen inte står mig så högt, men jag köpte något som jag faktiskt gillade. Var in till Gina, Cubus, H&M, Kappahl, Lindex och en massa fler ställen och är stolt över mig själv som lät mig för en liten stund skratta gott - något jag inte gjort på länge nu.

Medans Elin gick för att möta Victor gick jag och Malin runt och igenom Clas Ohlson och väntade på att de skulle komma tillbaka. Jag som inte fått i mig något vettigt eller tillräckligt på flera dagar var lite orolig över hur det skulle sitta med en smörgås och en chokladboll o magen. Det gick ganska bra men kände hur det gjorde ont och där tillsammans med de tre andra satt jag och försökte att fokusera på annat.

När klockan var mellan 15.00 och 15.30 ringde mamma mig och sa att de skulle till stan och undrade om jag ville åka med de (henne, Sandra och Johan) hem och jag tackade ja. Försökte prata med Malin och säga att jag skulle gå men när hon var upptagen i telefonen och jag kände mig stressad skrev jag ett meddelande på min telefon som jag räckte över och hon nickade till. Hon hejade på mig och jag klädde på mig och bar bort brickan.

Mötte de på busstationen, riktigt skönt att se de igen och vi for direkt till Ica Kvantum för att handla hem lite mat, hygienartiklar, kattmat, plåster, drickor m.m. och på vägen hem så stannade vi av vid Godisvågen där vi plockade på oss lite godis.

Kändes som att den här kvällen skulle kunna bli något, men inte mer än vad jag förväntade mig. Trodde jag kunde ta det här bättre men kan inte slappna av en minut. Finns INGET som jag ångrar så här mycke!

Ska börja avrunda det här så jag hinner läsa en stund.

Bra
Tagit bort min blogg - Insett vilken idiot jag vart!
Hjälpt mamma med tvätten - Fått känna att jag räcker till!

Tack
Tack för ert sällskap.
Tack för att jag fått höra din röst.
Tack för att jag kunnat skratta gott en stund.
Tack för era fina kommentarer om min kropp.
Tack för att jag för en gång skull känner mig nöjd med håret.
Tack för att jag raderat allt.
Tack för att jag kan stå för mitt.
Tack för att jag tagit mig mod till att hälsa på folk i stan
Tack för att jag lärt mig något nytt.

Hjälp
Hjälp mig att kunna ha roligt och må bra imorgon.
Hjälp mig att sluta känna att jag inte vill finnas.
Hjälp mig att komma ihåg mitt eget värde.
Hjälp mig att hitta mig själv igen.
Hjälp mig att förlåta mig själv.
Hjälp mig att få sova så jag tar mig upp.
Hjälp mig att sluta fälla en massa tårar.
Hjälp mig att få en chans att gottgöra mig.

Slutet är alltid en ny början

Nu har jag bestämt mig för att varje kväll (så regelbundet jag kan iallafall) skriva ett sista inlägg med vad jag gjort för något bra, vad som vart bra med mig just idag och mina positiva egenskaper. Får inte glömma att skriva ner minst en sak som jag lärt mig och om jag kommer på något - så vad mitt mål för morgondagen är (att göra eller att hinna med) Ett sista blir en tacksamhet -och hjälplista - mer kommer ni förstå.

Bra
Gått en runda på stan - Bra att jag tar mig tid till mig själv.
Skaffat mig tre nya böcker - I de som jag ser att inget är omöjligt.
Varit hos frissan - Känner mig stilig och fräsch i håret.
Tog kontakt med Malin - Umgänge imorgon, en fika på stan - Det finns de som bryr sig om mig och som ställer upp och finns.

Tack
Tack för att denna skitdag är över.
Tack för att jag fick flytta hem igen.
Tack för att jag har en familj som ställer upp.
Tack för mina misstag, för att jag lärt mig och för att jag utvecklas av de.
Tack för mina nya erfarenheter som stärkt mig ytterligare.
Tack för att du lyssnar när jag ber.
Tack för att jag har en underbar syster och tack för att hon kommer hem imorgon.

Hjälp
Hjälp mig att få sova i natt.
Hjälp mig att klara av morgondagen.
Hjälp mig att komma över honom.
Hjälp mig att våga prata om vad som helst utan att känna mig dum.
Hjälp mig att ta tänka på och ta hand om mig själv.
Hjälp mig att samla mod till att göra det jag vill istället för att begränsa mig p.g.a omständigheterna.

Ska försöka få ut så mycke utav morgondagen som jag bara kan.

Godnatt på er alla <3