Öppet sår

Det sista dumma jag försökte säga till mig själv var: - "När såret på mitt ben läkt så har jag kommit över det", men vad är det jag egentligen vill ha sagt med det? Att allt försvinner så fort ett sår läkt? Så är det INTE! Såret påminner mig också mycke om den dagen jag var tvungen att vända och dagen efter som jag var tvungen att resa iväg bortifrån dig - det var då det revs upp.

Har rengjort det, lagt om det och tagit hand om det så gott jag kunnat. Börjar se fint ut, men hos mig själv känns det detsamma - som om att en del utav mig har försvunnit.

Nu när jag satt på mig hörlurarna så kan jag höra mitt eget hjärta slå - kan känna det och leva med det men tanken på vem det slår för får mig nästan att vilja skrika rakt ut. JAG SAKNAR DIG!

Finns det inget sätt som gör det enklare, eller är det så här jag kommer känna tills den dagen kommer utav sig själv?

Lets bet real in life people change, some for the better and some for the worse. What also changes people is the situations that they've been in, and my mother always told me "what don't kill you only makes you stronger" So me being human and everything I've also changed. My personality, my attitude, my whole outlook on life. But the more I change and grow into a woman only one thing stays the same...

the way I feel for you.