Stänger ner :)

Nu har jag äntligen fixat min gamla blogg och har bestämt mig för att fortsätta skriva där.

Blir lite nyfiken på vilka som läst och vilka som prenumererar på den här bloggen :) Ni får jättegärna fortsätta om ni vill - skulle bli himla glad och numera hittar ni mig HÄR :)

Kram på er!

Storklinta

Haha ännu en dag som hamnat på min 10-i-topp-lista på väldigt länge! :D

Här kommer den: - Vaknade och steg upp i tid, hann göra mer än beräknat och så småningomstod jag utanför porten med en fullproppad väska hängandes på min vänstra axel och brädan under den andra armen och möttes av en bil där alla andra satt (de som jag skulle med).

Jag och Linn satt och babblade på om ditt och datt - hela vägen i ca 6 mil (är det nog) och kan tänka mig att de andra blev less, men va tusan - de är bara till att stå ut ett tag :P

När vi var framme i Storklinta kastade jag mig ut i den störtbranta barnbacken där mitt skäl var att "värma upp" och efter tre åk köpte jag ett dagskort och mötte den stora utmaningen.. uuh :P

Medans Linn kramade träden utanför packen voltade jag i backen och lika roligt hade vi det båda två ändå :P Nu var det inte alls för många timmar sedan jag möttes av en riktigt pinsam stund! Kollade en och två gånger att jag var ensam innan jag reste mig upp för att åka och där längre ner i backen sitter Linn och väntar på mig då hastigheten stiger FORT och jag plötsligt slår och och två kullerbyttor framlänges och kastas åt sidan då det tar tvärstopp och jag hamnar på magen med huvudet ner i snön.

Efter sin stund hör jag hur det skrapar i backen, jag rycker till och lyfter ansiktet som var täckt av snö som jag skakar av och ser upp. Där står en helt främmande människa som skrattar och frågar hur det där egentligen gick och sedan kom ett "eeh joooe nog går det bra.. men jag kan inte svänga" och då skrattar han samtidigt som han säger "hehe jo du tar dig neråt iallafall" - positivt men pinsamt :)

Nä hörrni, fler bilder finns i min Bilddagbok som är länkad i menyn under "Mina Bilder" :)

Låter lite gammalt haha men jag skulle vilja avsluta inlägget

med en låt jag 'tillägnar' Emil, en himla bra vän :)

En massa överskottsenergi

Det är alldeles för sent och jag håller mig fortfarande uppe. Kan inte sova när mina tankar ger mig sån energi att jag bara skulle kunna ta snowboarden under armen och gå till närmaste gågata som lutar en aning bara för att bli av med lite överskottsenergi :D Haha säkert inte bara jag som känner så ibland, och undrar om det bara är jag som får såna lustiga ideer ibland? :)

Har vart på stan hela dagen idag. Det första jag gjorde var att besöka AF, typiskt det där med alla papper som man måste fixa och hålla reda på och sedan är mitt andra bekymmer att jag inte fått några pengar på två hela månader och börjar känna mig ytterst fattig - men det kommer som sagt att lösa sig, och nu efter en upprörd Erika ringt till försäkringskassan så vet jag precis hur jag ska göra :)

Träffade min syster på stan efter hon slutat skolan, då vi gick till Subway och beställde varsin macka. Sedan sprang vi runt mellan ett bra antal affärer innan jag hittade ett par byxor som jag hängde undan och med en trött och sliten Sandra gav vi oss och gick till busstationen där Johan hämtade oss.

Började förresten streetdance här om dagen och gillar det till 100! Hur underbart kul som helst hehe ångrar inte det ett dugg och känns hur otränad jag är när jag fått lika mycke träningsvärk nu som första gången jag ställde mig på brädan för att åka någon timme :P

Nej, nu måste jag ge mig så jag orkar upp imorgon då det händer annat skoj :)

Ni får sova så gott och ha det så bra :)

Jag är omtyckt

Ligger och försöker räkna hur många timmar det är kvar till 16.30 imorgon men tappar bort mig lika fort. Hör här - Sandra tycker jag är galen och ska mitt eget lexikon översätta det så kommer det stå något i stil med "vässad, peppad och övervänt.." :)

Innan jag lyssnade på mig själv levde jag för och med mina egna och andras problem. Till alla ni som gjort samma sak vet säkert att det inte är det lättaste och hur fort man skuggar sig själv.

De första veckorna på de här året var jag låg, stod inte högt ovanför marken och hoppades inte på något annat än det som känns vara omöjligt. I slutet av januari började jag drömma om sådant jag skulle vilja göra men hade ingen motivation till att börja eller att ta tag i det för att förverkliga de. Det var inte förrän i början på den här veckan som jag tog mina drömmar på allvar och jag lovar att det gett goda resultat.

Känner mig som en annan människa och den där glada och härliga tjejen jag är nu får inte bara mig att må bra. De runt om mig påverkas och jag känner också att jag blir bemött på ett helt annat sätt - och bara att bli bemött på ett annat sätt gör mig ännu mer positiv :)

Det går att bryta en "ond cirkel" och det är aldrig försent att förändra sig om det är något man verkligen vill..

Scandic

Må minsann säga att det är full fart på mig idag igen, och på ett minst lika strålande humör som igår - lust att säga att jag älskar den jag är just nu (A) haha hoppas det här håller i och att jag inte tappar lusten igen.. vore lite toooo bad :P

Vart på ett möte under Scandic tidigare idag och det lustiga var att jag inte så långt innan fick veta att min systers pajk Johan skulle på samma ställe, så jag samåkte med han som i samma veva skjutsade syrran som skulle till skolan.

Träffade en massa folk där som jag växlade några ord med och en utav de var Johanna (en tjej som jag hamnade i samma projekt med som AF anordnade i början på -08) och hon kom med en härligt förslag om att vi ska försöka dra igång en fest någon helg när det passar Solviks C/O.. why not :P

Här är också en låt som jag lyssnar mycke på och som jag gillar varje gång :D

Rihanna - Rehab

För min egen skull

"Allting finns framför mig - ser en dörr öppnar sig. Där ute så finns, där ute så är - hela världen för mig.. VÄRLDEN FÖR MIG!!!" *la la la* haha :D

Steg upp tidigt i morse för att träffa Lena som jag hade tid hos och efter ett glatt möte träffade jag min syster på stan. Hon skickade mig ett SMS där det stod något om en jätte REA och även om det inte blev några inköp, annat än en extern hårddisk där jag gick back på några hundringar så är jag mer glad än vad jag vart på ett bra tag nu :D

Höll även Sandra sällskap under hennes två sista lektioner, filosofi och webbdesign haha och även där sken jag som jag inte gjort på ett bra tag :P

Nu börjar nedräkningen!

Dagen har vart TOPPEN - Känns som att jag äntligen är på väg tillbaka! Avslutar allt med en film tillsammans med di familia och en massage innan jag kryper ner under täcket för att drömma härliga drömmar! :D

*Laddar inför morgondagen*

Match på Edda

Nu har det gått några veckor och jag har fortfarande inte besökt Vitberget för att åka bräda, som jag så många gånger tänkt och velat - och fastän det var få minusgrader blev det inte av idag heller.

Åkte istället in till stan för att träffa Simon och tillsammans kollade vi på killarna som hade match - innebandy! Herregud vad jag började sakna att vara en utav de i ett lag och kände många gånger att jag bara ville ta av mig skorna och springa på plan igen för att känna hur det känns :P

Drömma kan jag, men det är ju inte omöjligt att börja om igen. Hade det klart bra :)

Ta hand om er

Oj, kan ni tänka er - efter ett bra antal dagar sitter jag här igen. En del har hänt sedan sist men får nog ta mig en funderare på vad jag ska skriva och hur jag ska skriva :)

Har inte tid att skriva så mycke just nu när jag har annat att ta itu med, men hoppas allt är väl med er och att ni har det bra? :)

Efter ett möte på stan idag gick jag raka vägen till stan och provade
en massa kläder för att få annat att tänka på en liten stund.

Här är ett utav plaggen, vad tycks? :O

Värk i kroppen

Min syster skrev just till mig och frågade om jag slutat blogga - Självklart har jag inte, men den är inte vad som går i första hand och även om det hänt ganska mycke kring mig de senaste dagarna så har jag inte funnit ord till att uttrycka det skriftligt.

Idag har jag en hemsk värk i kroppen - Tillräckligt från lördagen då jag och Linn var till Vitberget och redan samma kväll som jag, Linn, Tesse och Erika for till Olles för att umgås och träffa folk.

Igår var också en trevlig dag. Pratade med Linn om att fara till backen och åka - hon pratade om att hämta mig men ringde efter ett bra tag och frågade vart jag var och sa att hon redan var i backen, när jag samtidigt satt påklädd i hallen och väntade på att de skulle hämta mig. Det hade skett ett missförstånd men löste sig när Roger (en klasskompis till henne) kunde komma och hämtade mig - han som jag fick veta också skulle till backen och åka.

Det gick bra några gånger men sen så slutade jag fega nerför den sista branta backen och skulle lära mig svänga. Gick inte som jag tänkt när brädan hamnade på tvären, för mycke åt höger så jag inte kunde räta tillbaka brädan, så jag lutade mig fram för backen som var så brant och sen tog det tvärstopp bakifrån och jag kastades bak, slog svanskotan, landade på armen och handleden som fick sig en törn - och med huvudet i backen kände jag hur andan for ur mig.

Låg och tittade upp mot himlen och väntade in andan och sen reste jag mig upp igen och sa till Linn att jag inte kunde åka mer den kvällen men att jag vill göra ett nytt försök i helgen så jag hinner vila :)

Ska bli himla kul och jag ser ännu framemot det :)

Här är en bild sen i lördags

T.V: Tobbe - Patrik - Erika och jag

Jag lever :)

Hej på er alla! :)

Nu börjar det vara ett tag sedan jag uppdaterade bloggen, men här kommer ännu ett inlägg - kanske inte så spännande, men jag lever och mår :)

Gårdagen var full, steg upp hemskt tidigt - allt för att förbereda mig inför ett möte på Tekniska kontoret/Oden i Skellefteå. Kollade mailboxen och hittade två stycken olästa från en Malåkille som hade en bräda jag köpt av honom som skulle fraktas. Han som erbjöd sig köra den till Skellefteå på måndag (till veckan som kommer) skrev i ett utav mailen att han redan ordnat så att den var i Skellefteå och i nästa mail stod det ett nummer till en utav hans vänner som hade tagit hand om brädan - så himla snällt!

09.15 igår tog jag bussen in till centrum där jag från stationen gick till Oden för att träffa Lena - en förstående beteendevetare som gör allt hon kan.

När jag kom dit och satt mig bekvämt i fåtöljen undrade jag vad jag gjorde där. Vad var anledningen och vad skulle jag säga när jag inte alls kände mig som samma person som jag var när jag satt i samma fåtölj för ca 9 månader sedan? Det löste sig och jag hade helt plötsligt mycke att berätta och lovar er att jag är hemskt glad för att jag fick träffa henne :)

Efter mötet gick jag in till stan för att kika på olika grejer och vänta på mamma som jag skulle träffa och efter ytterligare en timme tog vi bussen hem igen.

Hemma hoppade jag i duschen och gjorde mig klar för kvällen innan jag ringde killen som hade snowboarden. Han frågade när jag kunde komma och sa att det gick en buss 18.30. När han med en förvånad röst frågat om jag åker buss och jag förklarade sa han att han skulle köra hem den till mig och jag blev jätteglad - äntligen skulle jag få ta emot det jag väntat på någon dag!

När vi lagt på luren skickade han ett SMS till mig där det stod att han skulle komma vid 19-tiden. PERFEKT! Passade hur bra som helst med 20.25 bussen jag skulle ta till stan för att träffa min syster Sandra på deras dag och öppet-hus :)

Strax efter 19 så ringde killen upp mig och sa att han stod vid busskuren och jag sprang ut för att hämta grejerna och lämna över pengarna - och så här blev det :)


När jag var i stan för andra gången idag och jag hoppat av utanför Balderskolan skickade jag ett meddelande till min syster som kom och mötte mig utan för Olles.

Där borta var det riktigt mysigt och när jag kom dit höll komikerna igång. Fick mig ett gott skratt när de skämtade om allt som de gjorde och här är en bild på två utav de, tyvärr ganska dålig bild (den tredje och sista försvann bakom pelaren)

Hehe det här inlägget blev nog ganska rörigt, men jag känner mig bara så glad över det lilla som hänt den senaste dagen:) Ni får ha det så bra! :)

Vilken väg ska jag gå

Snälla, gud hjälp mig att andas och det är nu Omedelbart!

Vad är det som händer med min kropp när jag bara ligger här och skakar - när hjärtat slår fort och jag andas tungt? När jag inte kan släppa en tanke, och när jag är så nervös och rastlös att jag bara vill försvinna?! Strömmar en massa tårar mot min vilja och jag vet snart inte vad jag ska göra.

Just nu känns det inte bra - som om att någon eller något försöker tala om ett ting för mig, men att jag inte kan höra, förstå eller fatta vinken! Tror jag snart får ett nervsammanbrott - vad är det som händer? :(

Innan jag går sönder och itu ska jag bege mig ut en stund. För frisk luft och till ett ställe där jag brukade sitta för att försöka återhämta mig efter såna här gång - om det hjälper är en annan fråga men det tar jag då och nu vill jag bara bort!

SNÄLLA KOM TILLBAKA!

Ge aldrig upp!

Känns underbart att få komma in och känna värmen efter en dag på stan, ute i kylan som biter sig fast. Lunchade med Linn, träffade folk och gjorde några andra ärenden innan jag vände om.

På vägen hem fastnade jag med blicken på sätet framför och reser till en annan värld - långt ifrån den dagen, men verkligheten för mig.

Min barndomskompis drunknade, hon var död men kom tillbaka och min första reaktion var "när, var och hur?" - Min rädsla för döden är ganska stark, men klarade hon det och tog sig tillbaka så klarar jag det även om det innebär slutet på riktigt. Varför är jag rädd och varför är döden ett ämne som skakar om mig? Känner du igen dig?

Så mycke livet gett, både på gott och ont står jag fortfarande upp!

Från att vara en liten tjej som inte trodde på sig själv eller någonting, och som inte hade något med andra att göra. Från att ha stängt in sig i rummet i flera månader och endast visat sig ute när hon skulle till skolan, när det var dags för middag och när hon var tvungen att göra sina behov - allt för att skydda sig - sitter jag idag här, starkare med en tro på att jag kan och ger mer för det jag vill istället för att ge upp. Utmanar mig själv på en nivå jag visats klara av, har roligare och trivs bättre med mig själv och den jag är.

Så omedveten då om hur man hanterar problem vet jag idag att det jag utsatt mig själv för inte var rätt för mig - inte heller för någon annan..

Minns så väl den dagen då min styvmamma (för inte så längesedan) berättade lite om hur hennes döttrar upplevde det att vara hemma. Det tåras i mina ögon när jag vet att jag, utefter mitt beteende då, har lärt dem någonting idag.

Även om jag var dum så finns något att läras av och lära ut.

Efter varje motgång så har jag ALLTID lyckast resa mig - är det inte fantastiskt!

Sängen kallar

Oh herre min je vad klockan rusat iväg! Och här sitter jag nu och ägnar en tanke åt livet - mitt liv! Kommer dock inte fram till något klokt och önskar att jag heller kunde låta bli att fundera så mycke när jag så här trött som jag är, och med ögonlock tunga som bly aldrig skulle komma fram till något vettigt ändå :)

Nä förstår ni, nu är det dags för mig att mysa med kudden - rundan på stan väntar imorgon och då gäller det att vara pigg, go och glad :)

Ni får ha det så bra och Godnatt på er alla :)

Lust att ta över

Sitter här i soffan och stirrar ut i tomma intet.

Med mina hörlurar på har jag knappat igång en låt som jag alltid lyssnade på förr och som jag fortfarande lyssnar på - *det suckar djupt inom mig*

Michael Bolton - Said I Loved You But I Lied

Lever fortfarande här i väntan på att någonting bra ska ske - att jag ska finna ljuset eller få prova på att känna den där lyckan igen. En del kanske just nu tänker "gör något utav ditt liv då" och till er måste jag säga att jag gör - men att det jag gör inte räcker eller når fram - inte just nu.

Gårdagen innehöll många tankar och minnen, medans den här förflutna dagen har vart hyfsat lugn - bortsett från allt som dyker upp nu - just nu när natten är kommen och det var meningen att jag skulle lägga mig för att få någon sömn.

Det är nog inge vidare att försöka hålla det inom sig eller försöka förneka för sig själv vad man egentligen känner - oavsett vad. Det är vad jag gjort idag - för min anledning att inte gräva ner mig för djupt. Men är då det här som kommer efter - allt som kommer fram när man äntligen lägger sig ner för att slappna av? Känns inte värt det.

Det är tungt när den man känner för inte kan lita på orden. Mina löften är sanna - Jag försöker vara stark och jag försöker vara människa!

Tom

Idag har jag bara tagit det lugnt, vart hemma och tagit hand om mig själv. Passade på att skugga biden jag påbörjade igår (eller när det nu var)

Så här blev resultatet

Känner inte för att skriva så mycke när jag inte orkar
men jag kommer alltid åter.

Ett val - en konsekvens

När du sitter där, med en tanke och minst två val att utföra den - vad rör sig i huvudet och vad är det som får dig att välja det du valt att göra?

Jag pekar inte ut någon speciell utan satt själv och funderade över det.

Hur kommer det sig att jag ibland gör saker (även fast jag tänkt) vilket kan skada mig mer - skadar mig mer än nödvändigt och får mig att tänka på hur jag känt eller mått om jag valde det andra alternativet - inte utförde handlingen alls eller om jag gjorde det på något annat sätt.

Jag har många exempel på saker som jag gjort och kan tala om ett.

I gymnasiet fanns några speciella tjejer som jag umgicks med under skoltid, varje dag. De tre tjejer som i grundskolan gick i samma klass och i grannklassen och efter 2 år i gymnasiet blev stämningen mer spänd och jag fick höra att en utav de tjejerna tyckte att jag tog för mycke plats och att jag tog hennes plats. Jag som alltid vart den blyge och försiktige hade svårt att förstå hur det kunde gå till, men tänkte att hon fick acceptera att jag ville vara med och lät det gå.

När jag kom lyfte hon på huvudet och med näsan rakt upp i vädret vände hon på klacken och gick. När jag sa något - minns den dagen jag tog mitt körkort och kom till skolan helt överlycklig då vännerna sa att jag gjort ett bra jobb medans hon lade armarna i kors, fnös och (som vanligt) lyfte huvudet högt och vände sig om med näsan högt upp i luften.

I slutet av 3an när vi skulle skriva en recension av vårt gemensamma projekt efter skoltid, sa hon till mig att jag var tvungen att sitta vid den datorn en viss tid så vi kunde skriva det där klart. När jag kom dit var hon inte där (den tiden hon själv sa att jag skulle vara där) och mellan 15-20 min senare kom hon och då rasade allt för mig och jag skällde på henne om det ena och det andra och hon på mig.

Hade jag tala om allt direkt, hade hon stått mig nära idag och hade jag kunnat umgås med henne på samma sätt som innan allt började? Hade jag kunnat möta henne och känt att allt var okej och hade vår relation sett annorlunda ut?

Nu valde jag att tänka att hon får acceptera att jag ville vara med tjejerna, hennes s.k. "gäng" och lät det gå tills det blev för mycke och allt kom på en och samma gång vilket följde att jag tappade kontakten med henne efter studenten och inte hört av henne sedan dess.

Låter tusan hemskt - men ett val är något som följer med en på ett eller annat sätt. Ett val har sina konsekvenser.

Liv eller död

ALIVE

Jag såg en dokumentär för ett tag sedan "Stranded" som talar om en sann och gripande händelse.

Om ett flygplan som havererar uppe i Anderna, en bergskedja i Sydamerika - där en liten grupp utav alla passagerare överlever och får stå ut med mycke under mer än två månader och långa dagar i försök om att överleva innan det når den gräns där valet står mellan kannibalism eller döden.

Filmen behandlar människans överlevnadsinstinkter och visar hur pass utsatt en människa kan bli men ändå ta sig tillbaka och under tiden jag satt och såg den här började jag fundera hur jag skulle handlat om jag vore i deras situation då.

Hade jag tyckt det var okej att äta från andra dödas kroppar, och hade jag kunnat göra det för att överleva i hopp om att någon skulle hitta mig? Om jag hade gjort - hur skulle mitt liv se ut efter det och skulle andra människor kunna acceptera det val jag gjorde för att överleva? Hur skulle samvetet tala och skulle jag kunna känna mig lycklig?

Vad tror du att du hade gjort om du var i en sådan sits och hur tror du att du hade reagerat?

Olycklig

Hamnade just nu i något!

Jag vet inte vad det är, men känns inge vidare.

Allt jag kan se framför mig är honom, hans vackra kropp och hans underbart härliga utseende. Han fick mig att smälta och om sanningens ord ska fram fattas han mig - jag sakar allt! Hans händer, hans kropp och värmen han gav. Alla de gången han omfamnade mig och lät mig vara. Så omtyckt och så älskad!

Jag saknar att ligga på hans bröst och lyssna till hjärtat som slog och jag saknar att pilla honom i håret, hans mjuka hår som gled mellan mina fingrar och jag saknar alla de fina ord som han sagt till mig och hans otroligt härliga röst - han gör mig knäsvag!

Vet inte riktgit vad jag ska skriva - bara att det kan bli hur mycke som helst om jag fortsätter och borde nu ge mig när det tåras i ögonen. Jag vet vad jag inte kommer göra och vad jag kommer göra. Saknar verkligen honom mer än allt!

Vitberget

Kom nyss hem från Vitberget där jag, syrran och hennes pojkvän vart en stund. Var meningen att vi skulle dit för att få en bra bild på månen som var stort som ett klot (idag) men vi tjollrade på mer än så :)

Någon som håller med om att jag

skulle kunna likna ett hål i backen? :)

På vägen hem och ståendes i korsningen i väntan på att få köra ut på E4an stannade en bil bredvid oss. Vilken tajming kan jag kalla det när jag såg vad bilen hade för regg - "UME" - Där all världens tankar flög förbi. Att bli lämnad av kärleken är inte lätt och det som påminner om det som vart och det jag hade är oändligt mycke - men är bara att räta på sig själv och säga som man annars fått höra "upp med hakan".

Jag är en stark och vacker tjej! :)

Dagen efter Olles

Gårdagen var då både bra och kaotisk, men jag försöker minnas det som gjorde gott iallafall.

Jag och Linn slog oss ner på soffan framför ett bord där hon beställde mat. Såg riktigt gott ut, men nå vidare hungrig var jag inte så jag avvaktade och lovade att lägga ut pengar på maten om det senare visade sig att magen började skrika - vilket inte hände. Kostade på mig ett att dricka, något jag hade under kvällen och sedan träffade Linn två bekanta, en vid namn Erika (det jag kommer ihåg när hon har ett lika fint namn som jag) och en till tjej som också var trevlig - så vi bytte bord och snackade lite strunt.

Vimlade runt och blickade in hela Olles innan vi för tredje gången bytte bord. Ett längst in, längst bak och i ett hörn - perfekt, och kastade sedan upp ett öga till den stora TVn som visade fotboll. Jag är inget fan, inte till varken hockey eller fotboll och förvånas över att jag ens tittade. Blev för endast ett kort ögonblick innan jag såg Linn hälsa på en bekant, en kille vid namn Daniel (vilket jag minns eftersom att hennes pojkvän heter likadant).

Än en gång bytte vi bord.

Där sa jag inte så mycke, sneglade upp på TVn och kände mig slö i kroppen och helt plötsligt hade jag en arm runt halsen och en kille börjar prata en massa. Han var en utav de som hängde med Linns bekanta och jag visste inte vad jag skulle göra.

Efter att ha pratat med honom och Linn gick vi tjejer vidare. Där vid ett utav borden såg jag en tjej med långt blont hår, liknade det Emelie och var det Emelie? Jajjemen, Linn fick en kram och sedan såg jag hur Emelie sneglade på mig utan att säga något. Haha hon erkände sen att jag blivit skitsnygg och att hon inte kände igen mig och började pilla i mitt hår som blivit massvis långt. Jag fick världens största kram och bröt bara ihop i gråt. Var så härligt att prata med henne och efter de ord som vi växlade blev det en dålig stämning och både Linn och Emelie gick iväg.

Varför och vad var det som hände? Hur som helst lade jag mig inte i, i deras utan stod där som ett fån bland en massa människor jag inte kände till. Jag vände mig till den andra tjejen som stod bredvid mig och började prata. Jobb, barn, hennes sambo, livet, kärleken, utbildningar och mycke mycke mer! Hon berättade att de för inte så länge sedan fått barn och jag kände hur glad jag blev och efter allt hon sa till mig vattnades det i ögonen på mig - Kände mig så stark och så bra! :)

Dröjde ett tag och sedan kom en bekant till tjejens sambo som också satt sig bredvid oss, en kille som vi också började prata med och tillsammans satt vi och pratade om lika där - allt och inget och emellanåt funderade jag över vart de andra tog vägen och om de skulle komma tillbaka.

När vi suttit där ett bra tag, minst en timme så sa hennes sambos bekanta att han skulle dra sig och lade sin hand på min axel och sa: "Förlåt och jag ber om ursäkt för att jag säger det, men jag skulle bara vilja säga att du måste vara den vackraste tjej jag sett" och tjejens händer flög upp i taket och hon skrattade samtidigt som hon sa "under mina 26 år har INGEN kille sagt så till mig".

Vad skulle du säga och hur skulle du reagera om någon sa så till dig? :)

Linn kom tillbaka, helt förstörd och jag frågade vad som hänt och nämde att hon diskuterat med Emelie och att hon åkt hem. Inte länge efter det ringde Linn hennes pappa och vi for hem. Hade ändå vart där tills de stängde och måste säga att jag har haft det bra.

Är så himla bra på att skriva långa inlägg och tror det är bäst att jag börjar avrunda det här. Tyvärr måste jag säga att jag glömde att jag tagit med mig kameran, så mer än ytterst få bilder tog jag inte igår :( Ni får ha det så himla bra :)